Песня «Herr Mannelig»
исполнителя Spiritual seasons.
Скачать или слушать онлайн

Текст песни:

Bittida en morgon innan solen upprann
Innan foglarna borjade sjunga
Bergatroliet friade till fager ungersven
Hon hade en falskeliger tunga

:Herr Mannelig herr Mannelig trolofven i mig
For det jag bjuder sa gerna
I kunnen val svara endast ja eller nej
Om i viljen eller ej:

Eder vill jag gifva de gangare tolf
Som ga uti rosendelunde
Aldrig har det varit nagon sadel uppa dem
Ej heller betsel uti munnen

:Herr Mannelig herr Mannelig trolofven i mig
For det jag bjuder sa gerna
I kunnen val svara endast ja eller nej
Om i viljen eller ej:

Eder vill jag gifva de qvarnarna tolf
Som sta mellan Tillo och Terno
Stenarna de aro af rodaste gull
Och hjulen silfverbeslagna

Sadana gafvor toge jag val emot
On du vore en kristelig qvinna
Men nu sa ar du det varsta bergatroll
Af Neckens och djavulens stamma

:Herr Mannelig herr Mannelig trolofven i mig
For det jag bjuder sa gerna
I kunnen val svara endast ja eller nej
Om i viljen eller ej:

Bergatrollet ut pa dorren sprang
Hon rister och jamrar sig svara
Hade jag fatt den fager ungersven
Sa hade jag mistat min plaga

:Herr Mannelig herr Mannelig trolofven i mig
For det jag bjuder sa gerna
I kunnen val svara endast ja eller nej
Om i viljen eller nej: (4 x)

Другие песни исполнителя:

  • Villemann gjekk seg te storan å, Hei fagraste lindelauvi alle Der han ville gullharpa slå For de runerne de lyster han å vinne. Villemann gjenge for straumen å stå, Mesterleg kunne han gullharpa slå. Han leika med lente, han leika med list, Og fugelen tagna på grønande kvist. Han leika med lente, han leika med gny, Han leika Magnhild av nykkens arm. Men då steig trolli upp or djupaste sjø, Det gjalla i berg og det runga i sky. Då slo han si harpe til bonns i sin harm, Og utvinner krafti av trollenes arm. ------------------------------------------------ Филлеман шёл к реке - К самой красивой липе Там хотел он поиграть на золотой арфе - Потому что руны обещали ему удачу Филлеман обходил течение реки Мастерски мог он на золотой арфе играть Он играл на ней нежно, он играл на ней хитро И птица была тиха на зелёном дереве Он играл на ней нежно, он играл на ней громко Он пел о Магнхилд, свободной от рук тролля Потом поднялся тролль из глубин озера Он громыхал в горах и грохотал в облаках Тут разбил он арфу со всей своей силой И отнял так у тролля его силу и мощь. (боевая походная песня норвежских викингов, XI в.)
  • Oh, me name is Mick McGuire and I'll quickly tell to you Of a young girl I admired called Katy Donahue She was fair and fat and forty and believe me when I say That whenever I came in at the door you could hear her mammy say: "Johnny, get up from the fire, get up and give the man a sate Can't you see it's Mr McGuire and he's courting your sister Kate Ah, you know very well he owns a farm a wee bit out of the town Arragh, get up out of that, you impudent brat, and let Mr McGuire sit down" Now, the first time that I met her was at a dance at Tarmagee And I very kindly asked her if she'd dance a step with me Then I asked if I could see her home if I'd be going her way And whenever I come in at the door you could hear her mammy say: "Johnny, get up from the fire, get up and give the man a sate Can't you see it's Mr McGuire and he's courting your sister Kate Ah, you know very well he owns a farm a wee bit out of the town Arragh, get up out of that, you impudent brat, and let Mr McGuire sit down" Ah, but now that we are married, sure her mother's changed her mind Just because I spent the legacy her father left behind She hasn't got the decency to bid me time of day Now whenever I come in at the door you'd hear the old one say: "Johnny, come up to the fire, come up, you're sitting in the draft Can't you see it's old McGuire and he nearly drives me daft Ah, I don't know what gets into him, for he's always on the tare Arragh, just sit where you are and never you dare to give old McGuire the chair" Diddle e dowdle-owdle-owdle diddle e dowdle-owdle-ow Diddle e dowdle-owdle-owdle diddle e dowdle-owdle-ow "Ah, I don't know what gets into him, for he's always on the tare Arragh, just sit where you are and never you dare to give old McGuire the chair"